Skivrecensioner - Pre War Blues
Jefferson, Nr 108 - 1995
Hur skulle jag nu närma mig denna recension? Matti Norlin, deltabluesspelande Ångermanlänning från Hoting. Kanske med humorns hjälp och låtsas att "Hooting" ligger i Mississippi någonstans. Men när jag vek upp CD:ns lilla blad såg jag att man redan körde på den linjen. Och när jag hörde Matti själv insåg jag att han inte behöver någon krystad introduktion, han klarar sig gott på egen hand.
Sällan har jag hört Robert Johnson eller Blind Boy Fuller tolkad på ett "svartare" sätt än det Matti Norlin använder sig av. Man kan spela blues på många sätt, precis som man kan äta kräftor på mer än ett. Via bolag som Blue Goose, Rounder, Flying Fish m.fl. har man genom åren hört många duktiga vita killar som försökt återskapa 1920/30-talets lantliga blues, men sällan eller aldrig tidigare har jag hört någon suga klor, sörpla spad, spotta klospetsar eller tugga skal på ett mer vällustigt sätt för att få ur sig that spoon, that spoon, that spoonful of blues på det vis som Matti gör.
Med en personlig röst som tack vare Mattis inlevelsefyllda och känslomättade sång känns äkta, samt ett rakt kraftfullt och kompetent gitarrspel, får vi en unik platta man knappast kunde förvänta sig från något annat håll.
Hade denna samling låtar varit förpackade med en Yazoo- etikett och varit mättade med bruset från slitna 78-varvare, hade den höjts till skyarna som ett dokument från en av bluesens finaste epoker.
Nu kommer kanske finsmakarna att skygga, men Mattis CD är väl värd ett inköp, både för hans ovanliga grepp att så stilfullt och traditionsenligt tolka en förgången epok, som för det inlevelsefulla och musikaliskt skickliga sätt han gör det på.
-- Max W. Sievert
---------------------------------------------
Backstage, -95 (Pre-war blues recension)
"Detta var en överraskning må jag säga. Matti bjuder på hela 24 låtar signerade legender som; Blind Willie McTell, Willie Brown, Blind Boy Fuller, Robert Johnson etc. Allt þr dessutom framfört medelst akustisk gitarr och sång. Jag är i ärlighetens namn otroligt imponerad av Mattis flinka och smakfulla gitarrspel. Slide, chickenpicking och vanligt traditionellt blueslir formligen vräker han över en. Helt suveränt!"
-Janne Stark
---------------------------------------------
Blåtryck, nr 73 - 1995
På CD´n Pre War Blues hör man verkligen inte att Matti Norlin är en ung, svensk grabb på 22 år. Det är helt fantastiskt att 1995 ger sig någon på att spela Robert Johnson, Bukka White, Blind Boy Fuller m.fl. Matti Norlin gör det dessutom bra. Han följer originalen väl, men har en personlig röst.
För mig är det här en av de bästa nya countrybluesplattor jag hört på länge. Att Matti dessutom är duktig på scen kunde vi höra på vår stödkonsert i september. Betyg 4
- Pelle Leuf